Hej igen!
Jag har bott hemma sen i maj. Jag bodde i München innan, men flyttade hem då jag mådde så dåligt. Ska stanna i Finland nu och så snart jag är klar med studierna och får ett jobb flyttar jag. Jag bor med min mamma och min syster som är 10 år yngre.
Min mamma hälsar ibland på min pappa för att se hur han mår. Jag sa åt henne sist att jag inte tycker om det, eftersom jag blir så stressad av det, men hon tog det inte på allvar. Det känns som att jag vore tonåring igen nu då jag bor hemma. Önskar att jag hade en egen lägenhet. Samtidigt ska jag vara tacksam över att jag får bo här så länge tills jag rett upp mitt liv.
Jag vet inte om det går att reda upp livet när jag är kvar hemma?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar