Hur är det att växa upp i en familj med alkoholmissbruk?

Jag läste en kvalitativ studie om hur det är att växa upp i en familj med alkoholmissbruk.

"När unga vuxna barn till alkoholister flyttar ifrån föräldrahemmet drar de en lättnadens suck och dunkar sig själva i ryggen för att de har klarat av att överleva. Sen tar de tag i sitt egna liv, men de förblir ofta socialt och känslomässigt uppslukade av familjen. Det är ofta vid tjugofemårsåldern som följden av att ha vuxit upp med en eller två alkoholiserade föräldrar gör sig påmind. Vid det här laget börjar vuxna barn till alkoholister känna en ensamhet som de inte riktigt förstår. Enligt Black (1993) känner de av känslor som isolerar dem från andra och upptäcker att de är deprimerade. Denna depression dyker allt oftare upp och varar längre och längre, men skälet till depressionen är svårt att urskilja. Allt oftare drabbas de av anfall av rädsla och ångest, men det kan vara svårt att finna ursprunget, de kan även ha svårigheter med nära relationer. Detta kan bero på att de kan ha svårt att upprätthålla nära relationer eller att något saknas i dem. Det är mycket viktigt att se tillbaka på processer som har varit, som man ofta inte har uppmärksammat och på ett sätt tagit itu med, hos denna speciella person - nämligen det barn som har vuxit upp med alkoholism i familjen."

(Black, 1993, s. 41f ur Joanna Rangevik, 2005, s.14, "Hur är det att växa upp i en familj med alkoholmissbruk? -en kvalitativ studie om barn till alkoholister, Stockholms Universitet)

Jag vill bara gråta

Jag blir så ledsen då jag tänker på hur jag sårar min bästa vän. Det handlar om min pauspojkvän - min pojkvän.

Han sårade mig först, han var otrogen. Det är fyra månader sedan han berättade för mig. Sedan dess har vi paus. Han har gjort allt för mig och han ska flytta till Finland. Han kommer nämligen från Tyskland. Även om det låter konstigt så önskar att jag kunde hitta tillbaka till honom, men jag kan inte. Jag kan inte älska honom som förr. Den underbara känslan är borta.

Så nu då han bestämt sig för mig på riktigt, är det för sent. Nu vill jag träffa andra människor. Samtidigt blir jag så ledsen för att jag sårar honom så mycket. Han betyder så mycket för mig.

Jag vill bara gråta.

Mera Att Relatera Till

Kelly Clarkson - Because of you

I will not make the same mistakes that you did
I will not let myself cause my heart so much misery
I will not break the way you did
You fell so hard
I've learned the hard way, to never let it get that far

Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid

I lose my way
And it's not too long before you point it out
I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake, a smile, a laugh
Every day of my life
My heart can't possibly break
When it wasn't even whole to start with

Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid

I watched you die
I heard you cry
Every night in your sleep
I was so young
You should have known better than to lean on me
You never thought of anyone else
You just saw your pain
And now I cry
In the middle of the night
For the same damn thing

Because of you
I never stray too far from the sidewalk
Because of you
I learned to play on the safe side
So I don't get hurt
Because of you
I tried my hardest just to forget everything
Because of you
I don't know how to let anyone else in
Because of you
I'm ashamed of my life because it's empty
Because of you
I am afraid

Because of you
Because of you

Träffa Pappa?

Min psykolog gjorde ett förslag. Träffa pappa. Fråga honom allt jag behöver ha svar på för att själv börja må bra igen. Är det ett bra förslag? Jag vet inte...

Han var inne på behandling i juni. Han klarade av det i fyra veckor. På sista dagen avbröt han behandlingen. Jag skulle ha gett honom en chans, men då det blev som det blev, fick han ingen chans. Jag bröt kontakten med honom.

Han dricker inte ännu (otroligt nog), går antagligen omkring i torrfylla. Frågan är om jag skulle få ut något av att träffa honom och ställa alla de frågor som jag funderar på:

Har du insett vad ditt drickande har ställt till med?
Skulle du vilja ha kontakt med mig?
Hur skulle vår relation se ut?
Vad hade du tänkt göra för att få det att fungera?

Det skulle vara lättare om han skulle dricka. Då skulle det vara helt klart: ingen kontakt. Men han dricker inte. Han försöker. Men han insåg inte. I alla fall inte under behandlingen. Så det är lite konflikt i min hjärna. Han klarade inte av behandlingen, men han har inte börjat dricka igen. Suck.

Ska fundera på saken.

Und Wenn Ein Lied

"Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.

Sag ein kleines Stückchen Wahrheit, und sieh wie die Wüste lebt,
schaff ein kleines bisschen Klarheit, und schau wie sich der Schleier hebt.
Eine Wüste aus Beton und Asphalt, doch sie lebt und öffnet einen Spalt,
der Dir Neues zeigt, zeigt, dass Altes weicht, auch wenn dein Schmerz bis an den Himmel reicht.

Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.
Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.

Dieses Lied ist nur für Dich, schön wenn es Dir gefällt,
denn es kam so über mich, wie die Nacht über die Welt.
Schlag Gefahr aus der Dunkelheit, bin ich zum ersten Schlag bereit.
Ich bin der Erste, der dich befreit, und einer der Letzten, der um Dich weint.

Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.

In unser Sanduhr fällt das letzte Korn, ich habe gewonnen und hab ebenso verloren,
jedoch missen möchte ich nichts, alles bleibt unser gedanklicher Besitz,
und eine bleibende Erinnerung, zwischen Tag und Nacht legt sich die Dämmerung.

Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.
Und wenn ein Lied meine Lippen verlässt, dann nur damit Du Liebe empfängst,
durch die Nacht und das dichteste Geäst, damit du keine Ängste mehr kennst.

Damit du keine Ängste mehr kennst, damit du keine Ängste mehr kennst!"

Söhne Mannheims

En Bra Dag

Idag var för första gången på länge en bra dag. Inte en dålig dag som vanligt. Jag orkade göra saker.

Jag skäms för att berätta. Men jag har lärt mig att det är det som sådana som jag känner - skam. Min pappa är alkoholist och efter allt som hänt mår jag mycket dåligt. Jag trodde jag var starkast av dem alla och att jag skulle klara mig ur allt utan större men - jag hade fel.

Jag hade så fel. Nu sitter jag här med depression, ångest, overklighetskänslor, har hemska humörssvängningar och känner att jag går i den dimma. Jag blir rädd och tror att jag är knäpp. Och sen inser jag igen. Det är inte mitt fel. Allt, ALLT, har att göra med alkoholen.

Det är en lättnad att ha insett.